14 juli 2023
Aseptiska förpackningar: Därför behöver en återvinningsbar engångslösning ingå i en cirkulär ekonomi
Världen kan inte ställa om till en cirkulär ekonomi utan att hantera förpackningar – och det avfall de ger upphov till. Varje EU-medborgare producerar i genomsnitt 177,2 kilo förpackningsavfall per år och mellan 2009 och 2020 ökade mängden förpackningsmaterial med 13,3 miljoner ton.
Ett sätt att minska siffrorna är att införa återanvändbara förpackningar. Det är en lösning som blir alltmer populär – men den kan inte utan vidare användas till alla livsmedel och drycker.
När det gäller vardagsartiklar som till exempel mejeriprodukter, växtbaserade drycker och vissa juicer skulle återanvändbara förpackningar kräva distributionssystem med en kylkedja – vilket i sin tur skulle kräva att hela värdekedjan görs om och att hållbarhetstiden blir kortare.[1] Francesco Faella, Vice President Packaging Ambient Solutions på Tetra Pak, ger sin syn på förpackningsdilemmat.
”Varje EU-medborgare producerar i genomsnitt 127 kg matsvinn och 177,2 kilo förpackningsavfall per år”.
”Målen för återanvändning, som de i EU:s förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), bör vara så flexibla att det går att investera i återanvändbara lösningar där så är lämpligt och där de blir ett bättre alternativ för miljön än återvinningsbara engångsalternativ. pappersbaserade aseptiska dryckeskartonger, till exempel, kan se till att livsmedel – även färskvaror – blir både säkra och tillgängliga i flera månader. Och de är återvinningsbara om den nödvändiga infrastrukturen finns på plats”, förklarar Francesco.
Nödvändig kompromiss mellan engångsanvändning och säkerhet
Alltför mycket förpackningsmaterial går förlorat och vi tvingas alla hantera följderna. Men mycket mat går också till spillo. Cirka en tredjedel av alla livsmedel som produceras i världen går till spillo eller kastas, vilket motsvarar cirka 8 procent av de växthusgasutsläpp som orsakas på jorden. Enbart i EU slänger varje medborgare i genomsnitt 127 kilo mat per år.[2]
”Aseptiska process- och förpackningslösningar förlänger hållbarhetstiden och bidrar till att livsmedlen blir säkra för konsumtion i upp till ett år. De hjälper också till att bevara produktens färg, smak, textur och näringsinnehåll utan behov av kylning eller konserveringsmedel. Icke-aseptiska lösningar, å andra sidan, ger betydligt kortare hållbarhetstid, en till fyra veckor[1], för färska livsmedel och drycker”, tillägger Francesco Faella.
”Aseptiska förpackningar kan förlänga hållbarhetstiden och bidra till att livsmedlen blir säkra för konsumtion i upp till ett år, utan behov av konserveringsmedel eller kylning”
Den långa hållbarhetstid som aseptiska förpackningar ger bidrar till mindre livsmedelssvinn, eftersom risken för att maten blir dålig minskar betydligt. Förpackningarna främjar också tillgången till livsmedel – och eftersom det inte behövs någon kylkedja kan människor som bor i avlägsna områden också avnjuta färska, flytande livsmedel, vilket ökar tillgången till en balanserad och hållbar kost.
Rätt aseptiska processteknik kan också hjälpa tillverkare att få ut mer av råmaterialen och minska antalet biprodukter som kastas i produktionen – vilket leder till mindre svinn och mer näring.
”Vi samarbetar kontinuerligt med kunder och partner för att förvandla rester från livsmedelsproduktion till mervärdesingredienser. Ett exempel är processlösningen för hela sojabönor som vi har utvecklat tillsammans med våra kunder. Genom att använda en del av den mosade sojabönan som vanligtvis ingen vill ha får vi fram okara, som bidrar till att göra slutprodukter som sojamjölk krämigare”, berättar Francesco.
Dryckeskartongindustrin arbetar för att höja kapaciteten för återvinning av dryckeskartonger i EU, där återvinningsandelen är över 50 procent.
Återfyllningsbar eller återvinningsbar? Det finns plats för både och
För närvarande går det inte att behandla aseptiska dryckeskartonger som återanvändbara utan att riskera livsmedelssäkerheten. Men även om kartongförpackningarna inte kan fyllas på nytt är de återvinningsbara på platser med nödvändig infrastruktur. Och de är ett populärt alternativ för många EU-producenter: Tre fjärdedelar av all mjölk som säljs i EU förpackas i kartongförpackningar och detsamma gäller för närmare två tredjedelar av all juice.
”I dag samlas våra förpackningar in och återvinns i stor skala på platser där rätt infrastruktur för avfallshantering och återvinning finns på plats. I till exempel EU har vi en återvinningsandel på över 50 procent, betonar Francesco Faella.
Dryckeskartongindustrin arbetar för att höja kapaciteten för återvinning av dryckeskartonger i EU. Hittills har ungefär 200 miljoner euro investerats och det finns planer på att investera ytterligare 120 miljoner euro till 2027. Tetra Pak investerar också 100 miljoner euro per år och kommer att fortsätta med det de kommande fem till tio åren för att minska miljöavtrycket för kartonger ännu mer. Det handlar bland annat om att ta fram förpackningar med en förenklad struktur och större andel förnybart material.
”Återvinningen av dryckeskartonger varierar stort på olika platser i världen, men samarbete är rätt väg framåt om vi vill rita om kartan. Till exempel i Polen gör vi gemensam sak med Stora Enso för att tredubbla återvinningskapaciteten för dryckeskartonger. Med den nya linjen, som har varit i drift sedan i maj i år, går det också att återvinna dryckeskartonger från grannländer som Ungern, Slovakien, Tjeckien, Estland, Lettland och Litauen”, säger Francesco.
”Både återanvändbara och återvinningsbara engångsförpackningar har en roll att spela i en cirkulär ekonomi – men livsmedelssäkerheten måste vara en nyckelspelare i uppställningen”
Ingen perfekt lösning – men målet är ett komplett system
Trots att framsteg görs varje dag finns det inte någon perfekt lösning. För Francesco handlar det om att hitta rätt balans mellan återanvändbara förpackningar och återvinningsbara engångsförpackningar.
”Både återanvändbara och återvinningsbara engångsförpackningar har en roll att spela i en cirkulär ekonomi – men livsmedelssäkerheten måste vara en nyckelspelare i uppställningen. När vi tittar på förpackningslösningar för framtiden måste vi ta hänsyn till de specifika process- och förpackningsbehoven hos färska, flytande livsmedel, så att vi kan se till att EU-medborgarna även framöver har tillgång till säkra och näringsriktiga livsmedel i tillräckliga mängder”, avslutar Francesco Faella.
Vill du lära dig mer om hur aseptisk teknik och aseptiska förpackningar främjar tillgången till säkra färskvaror? Läs mer här.
[1] Rysstad and Kolstad (2006). Extended shelf life milk-advances in technology
[2] Williams, Lindström, Trischler, Wikström och Rowe (2020). Avoiding food becoming waste in households - the role of packaging in consumers’ practices across different food categories, Journal of Cleaner Production
Fler berättelser från vår värld
