19 februari 2024
Konsumenterna vänder sig i allt högre grad till växtbaserade produkter – men för att göra dem säkra och prisvärda och samtidigt stimulera innovation är det nödvändigt med rätt regelverk.
Ökningen av växtbaserade livsmedel är inte bara en övergående trend. Studier har visat att en ökad konsumtion av växter och växtbaserade produkter har positiva konsekvenser för både människors hälsa och miljön – och det är en folkhälsoförändring som förhoppningsvis är här för att stanna.
Men denna blomstrande bransch är inte utan utmaningar. Från behovet av att bygga upp konsumenternas förtroende för nya och okända livsmedel, till hindret att uppnå erkännande på institutionell nivå och frågan om höga prislappar, finns det mycket arbete att göra för att öka tillgängligheten och användningen av växtbaserade produkter.
”Den prislapp som konsumenterna betalar för växtbaserat i dag speglar egentligen ett stort hinder: att industrin inte gynnas av subventioner på samma sätt som annan jordbruksbaserad produktion gör”, säger Sara Carvalho, Good Systems Manager på Tetra Pak. ”Och det höga priset begränsar verkligen tillgången, överkomligheten och möjligheten till konsumtion för många människor.”
Mot bakgrund av dessa utmaningar kommer en strategisk kombination av politiskt stöd och reglering att vara avgörande för den växtbaserade industrins ljusa framtid.
”Om inte regeringarna erkänner att växtbaserad mat är bra för människor kommer offentliga institutioner som skolor och sjukhus inte att införa den – och detta kommer att fortsätta att bromsa den allmänna konsumtionen.”
Det höga priset på växtbaserat kommer inte att gå ner utan reglering
En av de mest ihållande utmaningarna för den växtbaserade livsmedelsindustrin är de höga produktkostnaderna, som förblir dyra trots en växande efterfrågan från konsumenterna. Deras höga prislappar kan hänföras till flera faktorer, inklusive kostnaden för ingredienser, stordriftsfördelar i produktionsprocesser och, inte minst, den regulatoriska miljön.
Regleringar kan påverka kostnaderna både direkt och indirekt, och behovet av att följa olika regelverk på olika marknader kan också driva upp kostnaderna för företag som verkar internationellt.
”Det finns en hel del regleringar som fungerar som möjliggörare för uppskalning när det gäller folkhälsa, vilket i slutändan kommer att påverka inköpen av växtbaserade produkter”, säger Sara. ”Eftersom om inte regeringarna erkänner att växtbaserad mat är bra för människor kommer offentliga institutioner som skolor och sjukhus inte att införa den – och detta kommer att fortsätta att bromsa den allmänna konsumtionen.”
Men faktum är att reglering och lagstiftning också är nyckeln till att få ner kostnaderna. Innan växtbaserade produkter kan få politiskt stöd i form av subventioner för hållbart jordbruk och incitament för forskning och utveckling finns det några andra viktiga utmaningar att ta itu med. Det grundläggande hindret i form av institutionellt erkännande är det främsta av dem.
Kostriktlinjernas roll
Institutionellt erkännande över hela linjen börjar med kostriktlinjer, och vi har nyligen sett ett ökande antal länder – särskilt Österrike, Tyskland, Norge och Finland – besluta att inkludera växtbaserade alternativ i sina riktlinjer. Detta är ett viktigt steg för växtbaserade produkter, eftersom dessa länder inte bara erkänner näringsvärdet hos alternativa proteiner utan också intar en skyddande folkhälsoställning till dem.
”Vi saknar det regelverk som gör det möjligt för andra delar av samhället att dra nytta av växtbaserade alternativ, och som potentiellt kan leda till att priserna sjunker för konsumenterna.”
Förutom att få med växtbaserade produkter i kostriktlinjerna måste de också finnas med i modeller för näringsprofiler, som poängsätter och klassificerar livsmedel baserat på deras innehåll av kalorier, natrium, socker och mättade fetter.
Det är viktigt att alternativa proteiner införlivas i modeller för näringsprofiler, eftersom dessa modeller ofta utgör den rättsliga grunden för märkning på förpackningens framsida, vilket anses vara guldstandarden för tydlig och trovärdig kommunikation med konsumenterna. Det är viktigt att tydligt kommunicera deras näringsdata via etiketter på förpackningens framsida för att skapa lika konkurrensvillkor för alternativa proteinprodukter.
”Detaljhandeln har spelat en fantastisk roll för att dessa produkter har nått så långt som de har gjort idag”, säger Sara. ”Men vi saknar det regelverk som gör det möjligt för andra delar av samhället att dra nytta av växtbaserade alternativ, och som potentiellt kan leda till att priserna sjunker för konsumenterna.”
Dessutom kan lagstiftningsreformer som effektiviserar godkännandeprocesserna för nya växtbaserade ingredienser och tekniker minska hindren för innovation och bidra till att nya produkter kommer ut på marknaden snabbare och till ett rimligt pris.
Standardisering av globala regelverk
En annan viktig utmaning för den växtbaserade livsmedelsindustrin är bristen på harmonisering av regler i olika regioner. Enhetliga regler på olika marknader kan effektivisera produktutvecklingen och minska komplexiteten i att navigera mellan olika juridiska ramverk.
Medan vissa länder har försökt införa strikta regler för användningen av termer som traditionellt förknippas med kött (t.ex. ”biff” eller ”bacon”) för att beskriva växtbaserade produkter, har andra länder valt en annan strategi. Tekniker och processmetoder som är godkända och accepterade, till exempel biomassa eller precisionsfermentering, varierar också mellan olika marknader.
”Den prislapp som konsumenterna betalar för växtbaserat i dag speglar egentligen ett stort hinder: att industrin inte gynnas av subventioner på samma sätt som annan jordbruksbaserad produktion gör.”
Dessa inkonsekvenser kan skapa hinder för internationell handel och försvåra för företag som vill expandera globalt. Att göra det lättare för globala företag att använda innovativa växtbaserade produkter är avgörande för att branschen ska kunna växa, och det innebär att regelverket både måste stödja innovation och hållbarhet och samtidigt prioritera konsumentsäkerhet.
”I korthet är vi uppmärksamma på regleringar kring nya livsmedel och växtbaserade produkter, men också på hur vi kan följa processregleringar kring energi, vatten, växthusgasutsläpp och matsvinn”, säger Sara. ”Vi vill lokalisera var incitamenten finns för företag och sedan hjälpa våra kunder att skala upp – samtidigt som vi hjälper företag att ställa om till att bli mer framtidssäkrade när det gäller nettonollutsläpp.”
Allt större fokus på vikten av märkning
En viktig fråga som utreds av tillsynsmyndigheter handlar om tydlig märkning av växtbaserade produkter. Växtbaserade produkter exponeras vanligtvis tillsammans med konventionella produkter i stormarknader, vilket gör att korrekt märkning är avgörande.
”Växtbaserad mat är helt nytt för många människor”, säger Sara. ”Och det är därför konsumenterna måste förstå vad de köper, inklusive ingredienser, allergener och näringsmässiga fördelar, för att känna att de kan göra välgrundade val.”
Som svar på detta förväntas Food and Drug Administration, den mest respekterade folkhälsomyndigheten i USA, utfärda förslag till riktlinjer som kommer att bidra till att standardisera märkningen av växtbaserade livsmedel. Dessa regler kommer sannolikt att fokusera på att säkerställa att märkningen tydligt skiljer växtbaserade produkter från deras konventionella motsvarigheter. Det finns också en önskan om att märkningen ska innehålla mer information om produkternas miljöpåverkan, t.ex. koldioxid- och vattenavtryck, samt djurskyddsaspekter.
Ett regelverk kommer att främja utvecklingen
I takt med att den växtbaserade sektorn fortsätter att utvecklas kommer samarbetet mellan producenter, tillsynsmyndigheter och andra intressenter att vara avgörande för att säkerställa att växtbaserade livsmedel inte bara uppfyller de högsta säkerhets- och kvalitetsstandarderna utan också blir mer tillgängliga och prisvärda för konsumenter runt om i världen. På så sätt kommer växtbaserade regler inte bara att skydda konsumenterna – de kommer också att ge industrin möjlighet att nå nya höjder av innovation och hållbarhet.
Fler berättelser från vår värld
