24 maj 2022
Det första återskogningsprogrammet i industrin som utgår från naturen
Avskogningen utarmar jordens skogar, orsakar oåterkalleliga skador på lokala biomer och höjer koldioxidnivåerna i atmosfären. Återskogning låter som en enkel lösning – men är det verkligen det? Fungerar det? Och vilket är det bästa sättet att arbeta med återskogning lokalt och globalt?
Vi medverkar till FN:s 2030-agenda för en hållbar utveckling för att motverka förlust av biologisk mångfald och FN:s decennium för återställning av ekosystem. Som ett del i detta samarbetar vi med lokala miljöorganisationer i Brasilien för att starta Araucaria Conservation Programme, branschens första projekt som utgår från naturen med inriktning på att skapa fördelar för både lokalsamhällen och flora och fauna i regionen.
Varför är återskogning så viktigt?
FN har deklarerat att återskogning är avgörande för att förbättra levnadsförhållanden, återställa habitaten för miljontals arter och hjälpa till att minska effekterna av klimatförändringar. Men om man bara ingriper i skogsförvaltning eller förbjuder avverkning kan det få negativa effekter för de lokalsamhällen vilkas inkomster är beroende av mark för att odla grödor, föda upp betesdjur eller producera trä- och pappersprodukter.
Återskogning låter som en enkel lösning – och ses ofta som en synonym till att ”plantera träd” Men om man bara planterar fler träd lyckas man ofta inte återställa ekosystemet till dess naturliga tillstånd – det är inte säkert att jordmånen återställs naturligt, och den inhemska floran och faunan kanske inte återvänder av sig själva.
”Rätt utförd kan plantering av inhemska skogar faktiskt få enorm inverkan på olika aspekter av naturen – förutom de uppenbara”, förklarar Julian Fox, Director of Nature Programs på Tetra Pak. ”Den kan skapa arbetstillfällen och inkomster i landsbygdsområden, återställa jordmånen och reglera vattenflöden, tillhandahålla produkter som frukt, oljor, essenser, nötter med mera och i slutändan minska trycket på avskogning och exploatering av inhemska skogar avsedda att skyddas och bevaras”.
Varför föll valet på Araucariaskogen?
Regnskogen vid Atlanten omfattade en gång i tiden 17 delstater i Brasilien, men i dag är bara 12,5 procent av den ursprungliga arealen bevarad och tusentals sällsynta arter är utsatta. Det här är en av världens rikaste biomer, men också den näst mest hotade. Araucariaskogen, ett viktigt ekosystem i Atlantregnskogen, befinner sig under ännu större press – i dag står bara tre procent av den ursprungliga arealen kvar.
”Vi ville arbeta med ett område som var särskilt hotat”, säger Julian. ”Efter tre år av global analys bestämde vi att Araucariaskogen hade potential för störst påverkan i form av snabb koldioxidlagring och effektiv återställning av den biologiska mångfalden”.
För att uppnå bästa möjliga resultat har vi inlett samarbeten med en rad lokala experter på miljöområdet: Apremavi, en ideell organisation som arbetar med miljöskydds- och återställningsprojekt, Conservation International och Nature Conservancy Brazil, båda internationellt erkända frivilligorganisationer, samt Klabin, en ledare inom papperstillverkning för förpackningar i Brasilien och leverantör för Tetra Pak.
Vilka fördelar kan återskogningsprogrammen ge?
Under den här inledande fasen ska vi fokusera på återskogning av ett pilotområde på 80 hektar, vilket leder till ekonomiska, miljö- och samhällsmässiga fördelar i regionen på medellång och lång sikt.
”Bland de metoder som föreslås är plantering av inhemska plantor, berikning av ekosystemen i sekundär skog och naturlig regenerering”, förklarar Miriam Prochnow, rådgivare och en av grundarna till Apremavi.
På längre sikt ska de återskogade områdena integreras i ekologiska korridorer som bidrar till att minska belastningen på hotade djurarter som manvargen och vilda hjortar. Förutom att utöka den biologiska mångfalden bidrar återskogning till att förbättra jordmånen och öka tillgången på vatten i regionen.
Lokal expertis gör skillnad
Tillsammans med Apremavi utvecklade vi en miljömodell för återskogning av Atlantskogen, som omfattar återskogning av förstörda landsbygdsområden med hjälp av inhemska arter kopplade till koldioxidinsamling för att motverka klimatförändringar. Och de plantor som används i återskogningsprojekten produceras alla på Apremavis plantskola, som har fler än 2300 inhemska arter från Atlantskogen.
”Vi har arbetat med återskogning sedan 1987 och planterat över 8,5 miljoner träd”, säger Miriam.
”Vi är stolta över att vi kunde erbjuda våra kunskaper om den lokala naturen och återskogningsprocessen till det här viktiga projektet”, förklarar Miriam Prochnow, rådgivare och en av grundarna till Apremavi.
Framtidsutsikter: Certifiering för ökad transparens och gemensamma insatser
När den inledande fasen har validerats ska den naturbaserade modellen upprepas i andra landsbygdsprojekt fram till 2030 i syfte att återställa 7 000 hektar av Atlantskogen.
”Vi är jätteglada över att få medverka till ett så innovativt projekt, som samlar en rad intressenter och kombinerar återställning av miljöer med koldioxidinsamling för att bidra till att motverka klimatförändringar och återställa den biologiska mångfalden”, tillägger Julian.
”Vårt mål är att återställa minst 7 000 hektar – vilket motsvarar 9 800 fotbollsplaner – av Atlantskogen i Brasilien fram till 2030.”
Tetra Pak ska också certifiera ett mycket större område i enlighet med internationella, frivilliga standarder för koldioxid och biologisk mångfald. Målet för det här området är att nå upp till 13,7 miljoner hektar – ett område lika stort som England – och att uppmuntra andra företag att ansluta sig till projektet.
Podcast: Återställning av ekosystem
med Julian Fox, Director Nature Programs, Sustainability & Communications
Lär dig mer i den här podcasten, där Julian Fox berättar allt om det innovativa projektet avsett att bidra till att återställa den biologiska mångfalden för att stödja och skydda lokalsamhällen och motverka effekterna av klimatförändringar.
Podcast: Återställning av ekosystem
med Julian Fox, Director Nature Programs, Sustainability & Communications
Lär dig mer i den här podcasten, där Julian Fox berättar allt om det innovativa projektet avsett att bidra till att återställa den biologiska mångfalden för att stödja och skydda lokalsamhällen och motverka effekterna av klimatförändringar.
Visst du att ...?
Om vi inte räknar med insekterna är Atlantskogen hem för fler än 2 000 djurarter och 20 000 växtarter. Det motsvarar 35 procent av alla arter i Brasilien – varav många är utrotningshotade. På listan återfinns araucaria, regionens lokala trädart, liksom kanelträdet (sassafras), ormbunksarten xaxim, ocotea porosa (imbuia) och djuarter som blåbukig papegoja, rödmaskad amazon, pampashjort och flera andra. I ett längre perspektiv ska de återställda områdena fungera som både habitat och skafferi för vilda djur och integreras i ekologiska korridorer.
Fler berättelser från vår värld
