2018-11-12
De miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningarna vi står inför är alla sammankopplade. Detta erkänns av de 17 mål och 169 delmål som tillsammans kallas FN:s mål för hållbar utveckling (SDG). De omfattar många olika frågor som jämställdhet, hållbara städer, åtkomst till rent vatten och god styrning – och de här målen har blivit modeord. Vartefter de blir allt mer populära finns det risk för att de blir något som företag vill bocka av, som en sorts gröntvättning. För att undvika detta och nå SDG-målen före 2030 måste verksamheten vara transparent och man måste bedöma och erkänna var man kan påverka, inte bara på ett positivt sätt utan även var det finns risk att de har en negativ effekt.
Det är viktigt för företagen att förstå hur de kan bidra till målen när de rapporterar kring dem, men det räcker inte att rapportera positiva framsteg kring ett par av målen för hållbar utveckling, samtidigt som man ignorerar den negativa effekten för ett annat mål. Vi kan till exempel titta på ett företag som tillverkar solpaneler. De kan säga att de bidrar till innovation (SDG 9) och klimatåtgärder (SDG 13) på ett positivt sätt, men om de inte tar hänsyn till hela sin verksamhet berättar de bara en del av sanningen. I det här fallet kan det här bero på att materialen de använder för att skapa solpaneler skulle kunna påverka marken (SDG 15), medan avfallet de skapar kan ha en negativ effekt på vatten (SDG 14). Denna brist på insyn är ett allvarligt problem och ökar risken för gröntvättning avsevärt.
I slutändan fungerar dessutom lösningarna bara om de är förenade. Därför omfattar vår syn på hållbarhet hela värdekedjan och sträcker sig utanför vår egen verksamhet och våra kunders verksamhet. Vi på Tetra Pak har åtagit oss att arbeta för alla de 17 målen, och under 2017 la vi åtta månader på en grundlig väsentlighetsbedömning som identifierar och prioriterar de delar av verksamheten där vi kan ha störst ekonomisk, miljömässig och social inverkan och/eller som kan påverka intressenters beslut på ett avsevärt sätt.
Vi följde en process i fyra steg under detta arbete. Vi började med att identifiera intressenterna: medarbetare, kunder, konsumenter, viktiga påverkare, tillsynsmyndigheter, icke-statliga organisationer och leverantörer. I framtiden kommer vi också att engagera samhällen, återvinningsföretag och media. Därefter identifierade vi de materiella aspekterna. Vi analyserade sedan dessa aspekter i hela värdekedjan, både för förpackningsmaterial och utrustning. Genom ett antal workshops, intervjuer och forskning prioriterade vi sedan dessa aspekter, och som ett sista steg validerades väsentlighetsmatrisen (jämfört med axlarna för påverkan på intressenters beslut och vikten av effekter på Tetra Pak) av vårt strategiråd.
I slutet av detta arbete identifierade vi att livsmedelssvinn, förpackningsdesign och energianvändning är tre av de 14 materialaspekter där vi tror att vi kan ha störst inverkan som företag. De hjälper oss samtidigt att göra ett direkt bidrag till hållbarhetsmålen 2 (Ingen hunger), 12 (Hållbar konsumtion och produktion) och 13 (Bekämpa klimatförändringarna). Vartannat år kommer vi utvärdera de främsta materialaspekterna för att identifiera potentiella luckor och förändringar som måste återspeglas, samt justera vår affärsstrategi i enlighet med detta.
Det är alltid till hjälp att lyssna på ett perspektiv utifrån. Ett exempel var det samarbete vi hade med Cambridge Institute for Sustainability Leadership, CISL. CISL har ett program som heter Rewiring The Economy, vilket hjälpte till att översätta målen för hållbar utveckling till åtgärder som kunde ledas av företag, regeringar eller finansiella institutioner. Tetra Pak bjöds in att bidra till en CISL-rapport som ett exempel på ett företag som har förstått de kommersiella drivkrafterna för att uppfylla målen för hållbar utveckling. Med andra ord innebär det att man inte bara gör det för att det är rätt, utan för att det kan ge affärsfördelar.
Under mina 19 år hos Tetra Pak har hållbarhet alltid varit en viktig del av vårt löfte att skydda livsmedel, människor och framtiden. Det innebär att det här inte är något nytt för oss och att vi har tittat på vetenskap kring miljön i flera årtionden. Genom att anpassa detta till målen för hållbar utveckling har vi kunnat utöka och utveckla vårt tillvägagångssätt. Vi publicerade nyligen vår Hållbarhetsrapport 2018, som innebär 20 år med hållbarhetsrapportering. Vårt fokus har genom åren flyttats från miljömässigt engagemang till att utvärdera varje del av vår verksamhet och dess inverkan.
Till sist vill jag medge att det inte är enkelt att integrera hållbarhet i en affärsstrategi, men vi anser att det är mycket viktigt. Även om det i grunden är regeringarnas uppgift att se till att målen för hållbar utveckling implementeras på nationell nivå går det inte att uppnå målen utan att företagen vidtar meningsfulla åtgärder. Det är företagen som driver den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, samt fungerar som en källa för hållbar innovation. Därför är det så viktigt att bekämpa gröntvättning. Det gäller framför allt när företagen känner större tryck än någonsin att ståta med sin hållbarhet och följa ramverk som målen för hållbar utveckling, som gör det ännu viktigare att berätta sanningen. Man måste medge både det bra och det dåliga, samt ha en åtgärdsplan för att förändra verksamheten med målen för hållbar utveckling som vägledning.
