När livsmedelsproducenter ser en ny produkt dyka upp och ställa marknaden på ända på det sätt som havrebaserade drycker har gjort, är det inte så konstigt att de frågar sig: ”Hur kan vi få en del av kakan?” Det finns två svar på den frågan: Det ena är att köpa en ny processlinje, exempelvis vår best practice-linje för havredrycker, det andra är att konvertera en befintlig linje. Här ska vi ta en närmare titt på hur du gör det sistnämnda.
Selim Yildiz, Category Leader för växtbaserade drycker på Tetra Pak, förklarade att det är enklare att dra nytta av havrens växande popularitet för vissa producenter än andra.
”Konvertering från mjölk- till havrebaserade drycker är en förhållandevis enkel process,” berättar Selim. ”Men omställningen blir mycket mer komplicerad för de som producerar juice, nektar och icke-kolsyrade drycker (JNSD).”
Det finns många likheter mellan processerna och den utrustning som krävs för att producera mjölk- respektive havrebaserade drycker (som ibland kallas alternativ till mjölkprodukter). Värmebehandling med ultrahög temperatur (UHT), till exempel, är likartad, men processen behöver anpassas till havrens annorlunda sammansättning.
Den här scenariot erbjuder kortast ledtider och möjligheten att få ut dina produkter på hyllorna till lägsta möjliga kapitalkostnad (CAPEX). Den uppgradering som beskrivs här gäller för både direkta UHT-enheter och indirekta UHT-enheter:
”Målet är att uppnå en mer skonsam värmebehandling med lägre delta T för att minimera nedsmutsning,” säger Selim Yildiz. ”Aseptisk homogenisering är att föredra, eftersom det ger slutprodukten en slätare munkänsla och förhindrar sandighet
”Selim uppskattar att den totala tidslinjen för att integrera den nya processen – inklusive installation av utrustning, programvaruuppdateringar och andra detaljer som att driftsätta anläggningen – kan vara minst fyra månader, beroende på befintlig utrustning och förhållandena på anläggningen.
I det här fallet behöver havremjölet gå igenom ett steg för enzymatisk behandling. Därför måste en Tetra Pak® extraktionsenhet utan malningsenhet läggas till. Den totala ägandekostnaden minskar, men investeringskostnaden blir betydligt högre än i det första scenariot.
I likhet med scenario 2 behöver havrekornen eller havregrynen först genomgå ett malningssteg, följt av ett steg för enzymatisk behandling. Därför måste en Tetra Pak® extraktionsenhet med alla underenheter läggas till. Den totala ägandekostnaden maximeras, men tänk på att den inledande investeringskostnaden är högst. Den här linjelösningen rekommenderas till producenter om de huvudsakliga lagerhållningsenheterna ska vara havreprodukter och det behöver finnas en viss produktionströskel för snabb avkastning på investeringen.
För JNSD-producenter kan konverteringen av en befintlig produktionslinje för att lägga till havre vara dyrare och mer komplicerad.
”Man behöver tänka på många fler saker, allt från att uppgradera den automatiska Cleaning in Place-funktionen i pastöriseringsenheten till att konvertera UHT-enheten och lägga till en homogenisator”, säger Selim Yildiz. ”Detaljerna för varje enskild anläggning och uppgraderingen av befintlig utrustning bör gås igenom väldigt noga. När du tittar på de här kostnaderna och de komplexa frågorna kan det ibland vara bättre att köpa en ny, komplett UHT-linje i stället.”
Utöver de mejerispecifika punkter som beskrivs ovan bör JNSD-producenter även ta ställning till följande:
Selim Yildiz rekommenderar att producenter av flytande livsmedel i alla former oh storlekar noga överväger för- och nackdelar med att konvertera eller investera i en ny linje innan man expanderar till havrebaserade drycker. I båda fallen är det också viktigt att samarbeta med en tillförlitlig leverantör för att få hjälp med omställningen.
”Oavsett vilken väg du väljer behöver du vara medveten om att det krävs en betydande investering i tid och resurser. Men det kan samtidigt vara enklare än du tror, och tack vare den enorma och växande konsumentefterfrågan är investeringen absolut värd det för många producenter.”