När de globala livsmedelssystemen1 genomgår stora förändringar kommer distributionskedjorna i omgivningen att spela en viktig roll. De dubbla utmaningarna med en snabbt växande befolkning2 och ökad miljöhänsyn understryker behovet av att leverera säker och näringsrik mat till fler människor på ett effektivare sätt3. Aseptiska förpackningstekniker som möjliggör lång hållbarhet utan behov av kylning är en beprövad del av lösningen. Men hur ska de kunna föda fler människor på ett säkert sätt med en allt mindre påverkan på planeten?
För både livsmedels- och dryckesindustrin och konsumenterna blir effekterna av klimatförändringarna alltmer oundvikliga. Världen börjar förstå de otaliga sambanden mellan förpackningar och hållbarhet. Med hela förpackningens livscykel i åtanke överväger vi varje aspekt av förpackningen i jakt på bättre lösningar. Från koldioxidutsläpp och havsföroreningar till vatteneffektivitet och cirkularitet – och alla resultat påverkas av materialets sammansättning. Förståelse för detta ämne kan därför hjälpa livsmedels- och dryckesproducenter att fatta rätt beslut.
Frågor om miljömässig hållbarhet som rör branschen
Matavfall, plastnedskräpning och växthusgasutsläpp är de tre främsta planetära utmaningarna som förpackningsindustrin nu förväntas ta itu med4. Ur ett globalt perspektiv har matavfall störst hållbarhetseffekt medan växthusgasutsläpp är svårast att hantera4. Men branschen har gjort åtaganden för att mildra dessa problem och vidtagit initiativ. Samtidigt fortsätter de allt strängare kraven att driva på branschen att göra mer, om än i långsammare takt i vissa delar av världen.
Men den verkliga drivkraften bakom förändringarna är konsumenternas efterfrågan4. Producenterna sätter upp ambitiösa mål i ett försök att möta den ökande medvetenheten hos konsumenterna. Konsumenterna är främst oroade över föroreningar, plastavfall och den globala uppvärmningen5. Det råder stor enighet om att förpackningar måste minska användningen av plast och göra mer för att minska koldioxidutsläppen.
Detta hänger samman med en betydande förändring i synen på plast- och pappersförpackningar. För första gången har kartong gått om glas och uppfattas nu av konsumenterna som den mest miljövänliga förpackningen5. Detta är säkerligen en viktig drivkraft i den nuvarande trenden mot paperisering.
Hur den aseptiska kartongtekniken står sig i detta sammanhang
Jämförande studier visar att pappersbaserade kartongförpackningar har ett lägre koldioxidavtryck än alternativ i plast, metall eller glas inom segmenten mejeriprodukter, juice, nektar och icke-kolsyrade drycker (JNSD)6-segmenten. I genomsnitt utgör papper cirka 70 % av materialet i en Tetra Pak®-kartong. Detta gör kartong till en stark utmanare i samband med den globala uppvärmningen.
När papper tillverkat av träfiber kommer från ansvarsfullt förvaltat skogsbruk och andra kontrollerade källor är det ett verkligt förnybart material. Detta gör det till ett hållbart val framför fossilbaserade material eller material som tillverkas av ändliga resurser. Återvinning av papper öppnar dessutom dörren till en cirkulär ekonomi där produkter antingen tillverkas av återvunnet material eller kan återvinnas.
Men även om papper är det som drar det tunga lasset när det gäller hållbarhetsprofilen för den aseptiska kartongen, är det plast och aluminium som har potential att förbättras. Eftersom fossilbaserade plaster fortsätter att ersättas av växtbaserade polymerer är detta ett minskande problem. Därför riktar förpackningstillverkarna nu uppmärksamheten mot koldioxidsnåla alternativ till aluminiumfolielagret.
Sedan en tid tillbaka har specialister på aseptiska förpackningar frågat sig om det är möjligt att skapa en barriär som skyddar livsmedel lika effektivt som aluminiumfolien med hjälp av ett förnybart material. Och i så fall, vilket material skulle det vara? En del av svaren kan finnas i polymerer, men utan tvekan finns en del svar närmare hemmet.
Pågående papperiseringstrend i förpackningsvärlden
Från snabbrörliga konsumentvaror som tvättmedel, toalettpapper och schampo till tekniska produkter, leksaker och lyxvaror, så övergår förpackningsindustrin i stort till papper där det är möjligt7. Kartong har varit det mest använda materialet globalt under flera år, men dess andel ökar stadigt7. Nya pappersbaserade lösningar har utvecklats, kartong och papper har ersatt plast i många produktkategorier, och många plastförpackningar innehåller nu kartong på något sätt.
Tillverkarna ser möjligheten att öka andelen förnybart material i sina förpackningar och att främja en bättre återvinningsbarhet. Framför allt signalerar papperiseringen deras nya väg mot hållbart anskaffat förnybart material och en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Och e-handeln är en viktig drivkraft. Efter att ha blomstrat under pandemin fortsätter nya affärsmodeller att växa fram, framför allt prenumerationsbaserade beställningar och social e-handel. I otaliga produktkategorier eskalerar papperslösheten på grund av e-handeln, som också är den snabbast växande kanalen i kategorin ätbara livsmedel8.
Det är lätt att förstå varför kartong passar för e-handel. Förutom att den har en fördelaktig hållbarhetsprofil gör den plockning och packning snabbare och mer effektiv7. Den presterar bra när det gäller den stabilitet och robusthet som krävs vid flera olika kontaktpunkter, och dess låga vikt bidrar till att minska fraktkostnaderna7.
Där papperslösningar är mest lovande
Oavsett produktkategori är ökat pappersinnehåll först och främst i linje med det skifte vi måste göra från fossilbaserade material med höga koldioxidutsläpp till förnybart material med låga koldioxidutsläpp. Och det är i detta perspektiv som förpackningstillverkarna nu går mot ökat förnybart innehåll, genom att byta till pappersbaserade material eller helt enkelt genom att öka andelen papper i sina förpackningslösningar. Men även om papprets roll när det gäller att göra förpackningar hållbara vinner mark finns det gott om utrymme för förbättringar.
Förutom att öka användningen av förnybara material som papper, måste den aseptiska kartongtekniken hitta sätt att förbättra återvinningsbarheten. Om andelen kartongfiber i våra förpackningar till exempel kunde ökas, skulle detta öka pappersutbytet för pappersbruken, vilket skulle ge ett högre värde längre nedströms. Om förpackningsmaterialets struktur kan förenklas blir kartongen dessutom lättare att återvinna och kräver mindre av återvinningsinfrastrukturen.
Den pappersbaserade barriären
Pappersbaserad barriär är en ny materialinnovation som ger ett alternativ till aluminiumfolielagret. Den ger ett jämförbart skydd mot ljus och syre och syftar till att maximera förnybarheten hos aseptiska dryckeskartonger. Den första teknikvalideringen av barriären har slutförts med mejeriproducenten Lactogal i Portugal, där cirka 25 miljoner förpackningar Tetra Brik® Aseptic 200 Slim Leaf ingick. Växtbaserade polymerer användes vid beläggningen av förpackningsmaterialet. Som ett resultat av detta nådde det totala förnybara innehållet i förpackningen 90 % – och CO2-utsläppen minskade med 33 % i alla9.
Dessa resultat är ett direkt svar på de miljöproblem som rör koldioxidutsläpp och bristande cirkularitet. Men att använda den pappersbaserade barriären i stället för ett aluminiumfolielager förväntas ge fler fördelar nedströms i pappersbruken, där ett högt pappersutbyte främjar effektiv återvinning. Vidare innebär den pappersbaserade barriären dessutom att kartongens materialstruktur ändras från tre till endast två huvudmaterial – papper och polymerer. Detta innebär också nya möjligheter för att återvinna infrastrukturer och göra dem mer effektiva.
Enkelt uttryckt kan en pappersbaserad barriär utgöra ett svar på frågan: Hur kan vi använda mer förnybart material för att minska koldioxidavtrycket och förbättra återvinningsbarheten hos aseptiska kartongförpackningar?
Återgå till konsumentinsikt
I takt med att klimatförändringarna blir allt tydligare överväger människor förpackningar mer noggrant, och konsumentundersökningar10 visar att uppfattningen förändras:
På frågan om vilka förbättringar de skulle vilja se i dryckeskartonger är konsumenternas främsta val en kartongförpackning som endast är tillverkad av förnybara material (21 %) och där alla plastdelar är ersatta med växtbaserad plast (19 %). Detta hänger samman med deras inställning till återvinning, eftersom 31 % uppger att de skulle återvinna kartongförpackningar mer om de var tillverkade helt av kartong och inte innehöll plast eller aluminium. Vi ser också att de är mycket mer benägna att köpa ett varumärke i en förpackning som de uppfattar som miljövänlig, och att dessa produkter kan ha ett högre pris.
Det är tydligt att konsumenterna vet vad de vill ha och att de är beredda att betala för det de tror på. Och det kanske mest talande är att konsumenterna, baserat på en forskningsstudie som omfattar mer än 14 500 onlineintervjuer i 29 länder, nu ser kartong som den mest miljövänliga dryckesförpackningen.
Allt detta hjälper oss att förstå vart den aseptiska kartongtekniken behöver ta vägen härnäst. Vi ser hur den ökade andelen papper och användningen av växtbaserade polymerer kan hjälpa oss att komma bort från fossilbaserade plaster och växthusutsläpp. Och att det behövs ytterligare innovation kring materialstruktur och sammansättning.
Sammanfattningsvis
Papper är en del av en naturlig övergång till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, där helt förnybara förpackningar från hållbara källor går hand i hand med högt utvecklade återvinningssystem.
På Tetra Pak har vi drivit utvecklingen av kartongförpackningar i över 70 år, och vi har gång på gång sett vilka möjligheter de kan erbjuda för att skydda livsmedel, människor och planeten. Det är därför vi aldrig har slutat investera i forskning och utveckling av detta livsuppehållande material.
Men även om samhällets användning av papper för att skydda livsmedel är djupt rotad, är det fortfarande en lång resa kvar. Idag har vi ett närmare samarbete med kunder, leverantörer och andra intressenter än någonsin – och vi bjuder in dig att göra oss sällskap. Besök oss för att få veta hur du kan delta i utvecklingen av mer förnybara och återvinningsbara aseptiska lösningar.
1 Termen ”livsmedelssystem” avser alla beståndsdelar och aktiviteter relaterade till produktion och konsumtion av livsmedel samt deras följder, bland annat ekonomiska, hälso- och miljömässiga effekter, se: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (2023). Livsmedelssystem.
https://www.oecd.org/food-systems
2 FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor (2017). Världens befolkning beräknas uppgå till 9,8 miljarder 2050 och till 11,2 miljarder 2100. https://www.un.org/en/desa/world-population-projected-reach-98-billion-2050-and-112-billion-2100
3 Frågan om tillgång till livsmedel, tillgänglighet och motståndskraft är en viktig dimension i omvandlingen av de globala livsmedelssystemen, och den utgör ett av fokusområdena i vårt hållbarhetsarbete på Tetra Pak. Läs mer på https://www.tetrapak.com/sustainability/focus-areas/food-access-availability-and-resilience
4 Tetra Pak® B2B Forskning om planetära utmaningar 2023
5 Tetra Pak® Sustainable Packaging Research 2023 med mer än 14 500 intervjuer online i 29 länder
6 Källa: ifeu 2020, ”Jämförande livscykelanalys av kartongförpackningar från Tetra Pak® och alternativa förpackningssystem för drycker och flytande livsmedel på den europeiska marknaden”.
Ifeu jämförande livscykelanalys
7 Tetra Pak® Insikter från paperiseringstrenden, 2023.
8 Källa: Tetra Pak® Trendipedia detaljhandelstrender 2023
9 Tetra Paks Carbon Trust-verifierade koldioxidkalkylator för kartonger, version 9 (giltig från 2023-01-01). Scope: mätning från vaggan till graven av en Tetra Brik® Aseptic 200 Slim Leaf-kartongförpackning med växtbaserade polymerer i beläggning och pappersbaserad barriär jämfört med en standard Tetra Brik® Aseptic 200 Slim Leaf-kartongförpackning. Geografi: Branschdata från EU.
Carbon Trust
10 Tetra Pak® Sustainable Packaging Research 2023 med mer än 14 500 intervjuer online i 29 länder